Folkbåten har en tradition. Detta är en omistlig
kvalité som tycks uppskattas mer och mer och som kanske
är en delförklaring till den goda sammanhållning som
man finner bland t. ex. Folkbåtseglare,
Skärgårdskryssare, Neppare m. fl. Folkbåten fyller
2002 60 år. Här är en tillbakablick:
Idén
I slutet av 30-talet började man i Skandinavien diskutera
möjligheten att ta fram en gemensam Nordisk entypsbåt.
1941 tog Skeppsredare Sven Salén upp idén i
Skandinaviska Seglarförbundet. Sven Salén visade sig ha
den förmåga att entusiasmera andra och konkretisera
idéer som behövdes för att det hela skulle
realiseras. Han gick med liv och lust in för projektet och utan
hans ekonomiska resurser och entusiasm skulle det hela troligen ej
blivit den succé det blev.
Konstruktionspristävling
En nordisk konstruktionstävling utlystes. Av inbjudan
framgår att båten skulle vara lätt och billig att
bygga och lämpa sig för fabriksmässig tillverkning.
Dessutom sjöduglig och ge liggplats för 3-4 personer.
Byggnadsmaterial nordiskt träslag och järnköl, allt
för att förbilliga tillverkningen.
Gensvaret från konstruktörerna blev
överväldigande och inte mindre än 59
tävlings-bidrag sändes in. De kom från samtliga
Nordiska länderna. En förstahandsgallring gjordes i varje
land varefter ländernas representanter sammanstrålade
för en slutbedömning.
Prisnämden ansåg att inget förslag helt uppfyllde
kraven utan prisfördelningen blev följande:
2:a och 3:e pris delas mellan:
"Svane" Knud Olsen, Danmark 900:-
"Vega II" Jac M Iversen, Sverige 900:-
4:e och 5:e pris delas mellan:
"Snipan" O W Dahlström, Danmark 500:-
"Inger" Alfons Kvarnström, Finland 500:-
Det beslöts att en kommitté skulle utarbeta riktlinjer
för hur den slutgiltiga Nordiska Folkbåten skulle se ut.
Vad som sedan hände är kontroversiellt och denna artikel
ska ej fördjupa sig i detta. Tord Sundén utarbetade de
slutgiltiga ritningarna.
Byggnationen startar
Arbetet med den första prototypen påbörjades
omedelbart vid Arendalsvarvet i Göteborg och den var klar vid
jultiden 1941. Efter 3 månader var 61 båtar
kontrakterade.
Den 22:a april 1942 försvann isen i Göteborg och den
23:e april sjösattes för första gången en
Nordisk Folkbåt.
Folkbåten - en succé
I Sverige fick Folkbåten en flygande start. Efter 10
år fanns det ca 400 Folkbåtar i Sverige och det är
nog ingen överdrift att påstå att
Folkbåtsklassen sedan , med kortare avbrott, varit en av de
allra mest aktiva kölbåtsklasserna i Sverige.
Folkbåten har blivit mycket populär i hela Nordeuropa och
en av de aktivare kappseglingsklasserna. Klassen fick en injektion
1976 då den började byggas i plast och idag har c:a 1000
plastbåtar byggts. Tillverkare finns i Sverige, Danmark,
Tyskland och USA.
Ungefärligt antal Folkbåtar 1997:
Sverige 1355
Danmark 1000
Tyskland 800
Finland 400
USA 100
Schweiz,Holland,Norge, m fl 200
Baltikum ?
Summa ca: 3.850
Man noterar att huvudsyftet med Folkbåten aldrig varit att
åstadkomma en extremt snabb båt utan att lågt pris,
enkelhet, goda seglingsegenskaper och entypsidén varit
ledstjärnor.
Folkbåtsklubbarna
Allteftersom åren gick och antalet Folkbåtar i Sverige
ökade bildades Folkbåts-klubbar. Dessa hade som uppgift
att vara kamratföreningar, samordna kappseglandet mm. En stark
klassorganisation har med tiden blivit ett måste för att
en klass ska hållas vital och överleva.
Den 23:e maj 1944 bildades Svenska Folkbåtsförbundet
vid ett konstitutionerande sammanträde på restaurant
Stallmästargården i Stockholm. Att det kunde gå
gemytligt till vittnar t ex styrelseprotokollet den 17 oktober 1950
om: "Årsmötet 1950 beslöts hålla den 23
november på Den Gyldene Freden. Först intages middag och
avhålles sammanträdet vid kaffet, därefter
föredrag av Docent Jonsson." Det tycks för övrigt ha
varit kutym att hålla styrelsemötena på någon
av Stockholms bättre krogar.
Tävlingar
Knappast någon annan kölbåtsklass ger lika stora
möjligheter att delta i regattor runt hela vår kust. En
styrka är att det finns seglingar som omspänner hela
registret från lokala småregattor till stora
internationella seglingar.
Den äldsta av de större internationella seglingar som
finns är Sessanpokalen. Man seglar med egna segel i lånade
båtar där båtägaren själv deltar i
besättningen. Sessanpokalen alternerar mellan de Skandinaviska
länderna och Tyskland.
En landskamp mellan Sverige och Finland initierades av Sven
Salén. Sedan början av 60-talet har Landskamp
hållits ungefär vartannat år, varannan gång i
Finland och varannan gång i Sverige. Seglingen är en
lagsegling med maximalt 10 båtar i varje lag.
Det första Svenska Mästerskapet i Folkbåt seglades
1965 i Nynäshamn. SM har blivit något av en
årlig höjdpunkt för Folkbåtseglarna.
Fotbollstunering, vissjungande m fl mer eller mindre spontana
arrangemang brukar hållas i samband med SM. Deltagarantalet har
varit ganska konstant genom åren med ett medeltal på ca
35 båtar och toppar på drygt 60-talet båtar.
Guldpokalen är en stor internationell Folkbåtssegling
som alternerar mellan Danmark och Tyskland. Även Sverige har
arrangerar den ibland. Förutom från Danmark, Tyskland och
Sverige deltar ibland seglare från USA och Schweiz.
Sist i raden av internationella seglingar ska San Fransisco Cup
nämnas. Vid seglingarna som hålls vartannat år har
ca 20 besättningar varje gång varit från Europa. Man
seglar med egna segel i lånade båtar och bor hos de
amerikanska Folkbåtsseglarna. San Fransiscobuktens speciella
för-hållanden, med bl a kraftiga tidvattenströmmar,
och den internationella atmosfären sätter en extra krydda
på evenemanget.
Ständig modernisering
Det är slående vilken mängd detaljändringar
som gjorts sedan Folkbåtens tillkomst. Den tekniska
utvecklingen har har hela tiden drivit fram ändringar i material
och detaljkonstruktioner.
Så gott som varje år görs någon
ändring i klassreglerna. Målsättningen är
då att bibehålla en bra entypsbåt. För de
detaljer som ej påverkar båtens fart eller kvalitet
lämnas stort utrymme att formge dem efter egen smak.
Sålunda är sittbrunns- och ruffinredningen i stort sett
fri, ruffen får varieras inom vissa gränser, masten
får sättas på däck osv.
Framtiden
Hur ska det gå för Folkbåten i framtiden? Ska den
klara konkurrensen från nyare båttyper? För
närvarande är klassen utan tvekan vital och den mest aktiva
kölbåtsklassen i Danmark och Tyskland.