Klassbestämmelser 2013–2016

Utgåva: 2015_1_0 – gällande från 2013-01-01. Ursprunglig engelsk version
Dessa bestämmelser är ursprungligen utarbetade av Nordic Folkboat International Association, NFIA. Vid tvister om dessa regler i översatt form, skall den engelska texten gälla.

1. ALLMÄNT

Nordiska Folkbåten, ritades ursprungligen 1941 efter specifikationer fastställda av Skandinaviska Seglarförbundet.

1.10 Ändamål med klassregeln

1.11 Syftet med dessa regler är, att säkerställa att båtar är så lika som möjligt vad gäller skrovform, vikt, viktfördelning och segelplan. Dessa regler styr byggnation av skrov, rundhult, segel och rigg.
Det är omöjligt att förutse alla tänkbara innovationer som kan komma i framtiden eller att täcka allt som har genomförts utanför gällande regler i det förflutna. Om det föreligger osäkerhet, vad gäller något i båt eller utrustning, som inte klart är täckt i klassregler, ritningar eller specifikationer, skall det förutsättas att det inte är tillåtet. Tekniska Kommittén måste ge tillstånd innan det utförs eller används.

1.20 Myndighet

1.21 Den internationella bestämmanderätten över dessa regler ligger hos Skandinaviska Seglarförbundet (SSAF), som skall samarbeta med Nordic Folkboat International Association (NFIA) i alla frågor som berör dessa regler.
1.22 Varken SSAF eller NFIA ikläder sig något ansvar för dessa regler och ritningar eller accepterar krav som kan resas med dessa regler som grund.
1.23 I länder där det inte finns någon Nationell Myndighet (NA)*, eller där NA inte vill administrera klassen, skall NAs funktioner, som beskrivs i dessa regler, skötas av NFIA eller någon av NFIA delegerad representant, ett nationellt Folkbåtsförbund.
* (SSAF är inte Nationell Myndighet, i Sverige är Svenska Seglarförbundet NA).

1.24 Reklam

Alla kappseglingar i Folkbåtsklassen, som arrangeras under överinseende av det Internationella och Nationella Folkbåtsförbundet skall;
a) Klassas som kappsegling enligt KSR kategori A.
b) När en tävling har en officiell sponsor, skall reklammateriel begränsas till flaggor på akterstaget under segling, eller på förstaget när båt inte kappseglar.

1.30 Språk

1.31 Klassens officiella språk är engelska. Vid tvist om dessa regler i översatt form, skall den engelska texten gälla.
1.32 Ordet ”skall” är tvingande och orden ”får” och ”kan” innebär att det är tillåtet.
1.33 När ordet ”klassregler” används, innefattas även ritningar, diagram och mätformulär.

1.40 Tolkning

1.41 Dessa regler skall användas tillsammans med officiella ritningar och mätformulär.
1.42 Avvikelser i någon form från ritningarna är ej tillåtet, om inte det är särskilt reglerat av SSAF eller i dessa regler.
1.43 I händelse av avvikelser mellan regler, mätformulär eller ritningar, skall saken hänskjutas till SSAF.
1.44 Tolkning av dessa regler skall göras av den Tekniska Kommittén, i NFIA, i samråd med SSAF.

1.50 Mätning och mätmän

1.51 Utom när det särskilt framgår att en annan mätmetod skall användas, skall mätning utföras i enlighet med 1986 års Mätinstruktion från SSAF.
1.52 Endast mätman, utsedd av Nationell Myndighet och godkänd av NFIA, skall tillåtas mäta båt, rundhult, segel och utrustning, samt signera mätformuläret. Efter samråd med Svenska Seglarförbundet, får NFIA godkänna en eller flera individer på ett segelloft eller tillverkare av rundhult att mäta segel eller rundhult tillverkade på detta loft eller av denna tillverkare.
1.53 En mätman skall inte mäta en båt, dess rundhult, segel eller utrustning som han äger eller har byggt själv, är intresserad part i, eller har ekonomiskt intresse av. Mätmän på segelloft eller tillverkare av rundhult, som beskrivs i 1.52, är undantagna från denna regel endast vad gäller mätning av segel eller rundhult från detta loft eller tillverkare.
1.54 Nya eller väsentligt ändrade segel skall mätas av en mätman. En officiell stämpel, etikett eller segelknapp skall fästas på seglet i enlighet med regler fastställda av Svenska Seglarförbundet. Nära detta märke, skall mätman skriva sin signatur och datum i outplånlig skrift.

1.55 Mätning av båtar byggda i trä

1.56 Bygge av träbåt får påbörjas först när byggaren har ett avtal med en godkänd mätman, gällande mätning av båten under byggtiden. Mätmannen skall ges tillträde till bygget när som helst under byggets gång för att utföra mätkontroller.
1.57 Mätman är skyldig att utföra kontroll av bygget då:
a. Köl, för-, och akterstävar är uppställda. Dimensioner och utseende av köl och stävar skall kontrolleras mot ritning och klassregel.
b. Spantmallar är färdiga, men ej monterade. Formen av dessa skall kontrolleras mot ritningarna.
c. Ett intyg om kölens vikt finns, varvid kölens vikt skall stämplas på styrbords sida i den aktre delen av kölen. Kölens form skall kontrolleras mot ritningen.
d. Skrovet är bordlagt, spantat och försett med däcksbalkar men ej däckat. Skrovets dimensioner skall kontrolleras mot ritning.
e. Skrov och rigg är färdigt och mätmärken har anbringats på sina platser. Överensstämmelse med viktkraven i denna regel skall kontrolleras.
Det åligger båtbyggaren att avisera mätmannen i god tid när ovanstående mättillfällen är aktuella.

1.58 Mätning av båt byggd i glasfiberarmerad plast (GRP)

1.59 Den licensierade byggaren skall leverera ett viktintyg för varje av nedanstående komponenter
a. Järnkölen i enlighet med regel 1.57 c. och regel 4.
b. Skrov inklusive innermodulen med förkoj.
c. Däck komplett med ruff, sittbrunnssargar och huvudskott.
Punkt b. och c. skall vara summan av plastarbetets vikter.
1.59.1 Mätmannen skall förvissa sig om att båten överensstämmer med reglernas krav och skall tydligt ange i mätprotokollet om det föreligger några avvikelser från klassreglerna (t.ex. rullfock etc.).
1.59.2 Mätmannen skall på mätprotokollet ange NFIA:s plakettnummer.

1.60 Tillämpning av regler och ommätning av båtar

1.61 Om en båt skall mätas på nytt (se regel 1.64 nedan), skall detta ske i enlighet med den regel som var gällande när båtens ursprungliga mätbrev utfärdades. Med undantag från denna regel skall rundhult, rigg och segel, mätas i enlighet med gällande klassregler.
1.62 Ommätning av skrov, efter större reparation eller ombyggnad, skall göras enligt antingen den gällande klassregeln eller den regel som gällde när båtens ursprungliga mätbrev utfärdades.
1.63 Rundhult, rigg och segel, som byts ut, skall mätas efter gällande klassregel.
1.64 Ommätning kan utföras på inrådan av SSAF, Svenska Seglarförbundet, NFIA eller kappseglingskommitté, utom vad gäller ommätning av skrov, som endast skall tillåtas om det finns anledning anta att;
1. skrovets form har ändrats, eller
2. båten har blivit oriktigt mätt innan mätbrevet blev utfärdades.
1.65 Ändring av korrektionsvikter skall endast göras efter det att båt har vägts på nytt, med en våg som officiellt är kontrollerad inom en tolvmånaders period.
Omvägning får ske med hänvisning till bestämmelserna i regel 1.64 eller på ägares begäran. När en båt är omvägd, enligt regel 1.65, får förändring göras i antal och placering av korrektionsvikter.
1.66 Det ändrade förhållandet vad gäller korrektionsvikter, skall införas i mätbrevet, som skall skickas till Svenska Seglarförbundet, för att antingen ändra innehållet eller utfärda ett nytt mätbrev.

1.67 Klassavgifter

1.67.1 En avgift, föreskriven av SSAF, skall betalas för varje båt som byggs. Denna avgift skall betalas till NFIA, som skall tillhandahålla en officiell SSAF-skylt. Endast båtar byggda i glasfiberarmerad plast (GRP), registrerade före 1996, skall ha denna skylt permanent anbringad.
Alla båtar, vare sig de är byggda i trä eller GRP, registrerade efter 1 januari 1996, skall ha SSAF-skylten permanent anbringad på insidan av styrbords främre ruffront.
1.67.2 NFIA är ansvarig för att avgiften betalas och fördelas mellan SSAF och NFIA.
1.67.3 Avgiften betalas av byggaren för varje båt som byggs, oavsett om båten blir inmätt eller inte.
1.67.4 SSAF-skyltens nummer skall införas i båtens mätbrev.

1.70 Mätbrev

1.71 Ingen Nordisk Folkbåt skall delta i en klasskappsegling utan att ha giltigt mätbrev och ägare ansluten till Nationellt Folkbåtsförbund.
1.72 Ett giltigt mätbrev är ett original eller en kopia av mätformuläret, godkänt av den Nationella Myndigheten (NA), eller ett mätbrev, utställt av NA.
1.73 För att erhålla ett mätbrev:
1. Skall ägaren ansöka hos Svenska Seglarförbundet att få ett segelnummer. (Segelnummer tilldelas i löpande ordning med början på nummer ett. Numret skall föregås av nationsbokstäverna SWE. Varje nr. skall användas endast en gång).
2. Skall nationsbokstäver och segelnummer graveras på insidan av främre ruffskottet på träbåt, och motsvarande plats på båt byggd i glasfiberarmerad plast. Bokstäverna och numret skall inte vara mindre än 30 mm i höjd och graverade med ett djup av minst 2 mm.
3. Skall en godkänd mätman mäta båten och fylla ut ett mätprotokoll.
4. Skall ägaren sände det ifyllda mätformuläret tillsammans med eventuell registreringsavgift, till Svenska Seglarförbundet.
5. Efter att ovanstående är genomfört, får Seglarförbundet utfärda ett mätbrev.
6. I det fall där mätmannen har angivit med kommentarer i mätprotokollet att båten inte överensstämmer med klassbestämmelserna skall Nationella Myndigheten inte utfärda mätbrev förrän båten till fullo överensstämmer med klassbestämmelserna.
1.74 Vid ägarbyte förfaller giltigheten av mätbrev. För att förnya mätbrevet, skall det sändas till Svenska Seglarförbundet tillsammans med uppgift om nye ägarens namn, adress och hemmaklubb. Svenska Seglarförbundet utfärdar därefter ett nytt mätbrev på den nye ägaren och äger ta särskild avgift för förnyelsen. Ommätning av båt skall inte vara nödvändig vid ägarbyte.
1.75 En kopia av det förnyade och signerade mätformuläret skall skickas till NFIA sekretariat genom byggarens eller ägarens försorg. Om båten inte är färdigställd på båtbyggeriet,är det ägarens skyldighet att ombesörja att kopia på mätformuläret finns tillgängligt hos NFIA innan båten deltar i någon kappsegling.
(Nya ägare ombeds att informera SFF Sekretrare om deras köp för att möjliggöra att hålla ett aktuellt register över båtar).

1.80 Ägarens ansvar

1.81 Det åligger ägaren att tillse att båt, rundhult, segel och utrustning överensstämmer med klassregler och gällandeinternationella kappseglingsregler samt att utbyte av delar eller utrustning, reparationer av båt, rundhult, segel eller utrustning inte avviker från innehållet i mätbrevet.
Anm: Ändringar, reparationer eller utbyte av utrustning eller delar som inte är mätta kan göra ett mätbrev ogiltigt.

1.90 Båtbyggare

1.91 Nordiska Folkbåtar skall endast byggas av båtbyggare, licensierade av NFIA.
1.92 Amatörbyggen kan tillåtas utan licens från NFIA. Med amatör, enligt denna regel, menas en person som inte bygger mer än en (1) båt inom en tre-(3) årsperiod och då endast för eget bruk.
1.93 Ansökan om licens att bygga Folkbåtar i Sverige, skall göras hos NFIA, som skall konsultera SSAF och Svenska Folkbåtsförbundet, innan licens utfärdas.
1.94
(a) Byggaren skall förpliktas bygga alla Nordiska Folkbåtar i enlighet med gällande regler.
(b) Alla båtar tillverkade i glasfiberarmerad plast får endast gokännas om dom är byggda i skrov-, roder-, eller kölformar godkända av NFIA.
1.95 Byggaren skall åläggas att återställa alla avvikelser från klassregeln, på en båt som han har byggt, på egen bekostnad.
1.96 Upprepade avvikelser från klassregeln av en byggare, skall resultera i att byggarens licens återkallas.
1.97 Underleverantörer till licensierad byggare är tillåtet under förutsättning att NFIA har blivit informerat skriftligen. Den licensierade byggaren är ensam ansvarig för att klassregeln följs av underlevarantörerna.
1.98 Byggaren skall tillåta mätman att inspektera arbetet vid ettvart tillfälle.

2. SKROV OCH DÄCK

2.10 Allmänt

2.11 Båten skall byggas enligt ett av nedanstående alternativ;
– Trä i klink (regel 2.20), eller
– glasfiberarmerad plast (GRP), (reg. 2.40).
2.12 Förutom när det är särskilt sägs i dessa regler, är sammanblandning av de olika byggmetoderna inte tillåten.
2.13 Skrovets form skall överensstämma med linjeritning och spantruta och hållas inom de toleranser som är specificerade i regler och mätformulär.
2.14 Stationer (Sta) i denna regel är separerade i 500 mm intervaller.
Anm: Sta. är ursprungligen beteckning på spantmallar vid bygge av träbåt. Sta. 1. är belägen vid den punkt där bordläggningen möter akterspegeln i däckshöjd.
2.15 Sta 2, 4, 6, 8, 10, 12 och 14 skall permanent märkas ut (med skruv i träskrov och ingjutningar i GRP-skrov) på friborden och i skrov, ovanför kölen i höjd med sta 8 på båda sidor och på förstävens centrumlinje (vid sta12 och14).
2.16 Akterspegeln skall vara plan. En avvikelse, som inte överstiger +/-2 mm i någon riktnng anses inte strida mot denna regel.
2.161 Välvningen av däckets översida skall inte överstiga 30 mm per 1000 mm utmed båtens bredd vid varje mätställe (ex. skall valvet vid sta 11, där båtens bredd är 1910 mm, inte överstiga 58 mm).

2.20 Byggbestämmelser, träbåt

2.201 Båten skall byggas i enlighet med byggnadsritningarna.
2.202 Alla materialdimensioner i byggnadsbeskrivningen är minimimått av färdigt arbete.
2.203 Där som anges ett speciellt träslag, får annat användas under förutsättning att det har samma eller högre specifik vikt och hållbarhet.
2.204 Friliggande kanter på byggnadsdelar inombords får rundas av med en maximal radie av 5 mm.
2.205 Förstäv, träköl, akterstäv med laskar skall byggas i ek. Alternativt kan iroko användas, varvid alla dimensioner skall ökas med 10%. Ökningen skall läggas på insidan av konstruktionen.
2.206 Akterspegeln skall vara av trä med en tjocklek av minst 20 mm och med specifik vikt av minst 500 kg/kbm. En ekram av minst 70 mm x 20 mm skall fästas på insidan av akterspegeln. Akterspegel och akterstäv skall fällas i varandra. Den synliga tvärsnittet av akterstäven skall vara minst 50 mm x 50 mm. Horisontella knän vid akterspegeln är inte obligatoriska om däcket tillverkas i plywood överdraget med teak.

2.207 Bordläggning

2.207.1 All bordläggningen skall vara alternativt i skandinavisk fur, lärk, Oregon pine eller mahogny. Borden skall ha en tjocklek av minst 15 mm, med undantag av landen.
2.207.2 Sammanlagd tjocklek av bord vid landen skall vara minst 23 mm. Denna begränsning gäller inte inom området 600 mm från respektive stäv, mätt på utsidan av varje bord.
2.207.3 Anläggningsytans bredd i landen skall vara minst 23 mm.
2.207.4 Borden får fasas i nedre yttre kanten, varvid dock minst hälften av godstjockleken skall vara kvar. Fasningen får sträcka sig högst 7,5 mm från nedre yttre kanten.
2.207.5 Antalet gångar, på var sida i höjd med sta 8, skall vara minst 16.
2.207.6 Med undantag av sambordet (nedersta bordet vid kölplankan), är den maximala tillåtna höjden 130 mm, exklusive överlappet.
2.207.7 Sambordet (nedersta bordet vid kölen) skall inte vara bredare än 300 mm och skall vara i ett stycke.
2.207.8 Om försänkta nitar eller skruv används i bordläggningen, får 5 mm djupa plugg användas, under förutsättning att bordläggningen limmas med ett passande och beständigt lim.
2.207.9 Om plugg inte används är det tillåtet att använda en liten konisk försänkning för skruv-, eller nitskallar.
2.207.10 Översta bordet, vid relingen, får förses med hålkäl för prydnadslist.
2.207.11 Bordläggningen skall fästas till spant med kopparnit (3,5 mm, se regel 5.74) nitade på brickor eller böjda, eller med 5 mm silikonbrons-, eller rostfri skruv, 40-45 mm lång, (se regel 5.70).

2.208 Bottenstockar, spant, balkar och däck

2.208.1 De två dubbla eller laminerade spanten i höjd med masten vid sta 10 och 10.5, skall vara i ek, 46 mm x 28 mm. Det bakre av dessa får vridas akteröver så att röstjärnen kan fästas på det innanför balkvägarna.
2.209 Övriga spant skall vara av ask eller ek med spantavstånd av 250 mm (cc). De skall vara 23 mm x 28 mm och får basas, lamineras eller vara naturligt växta samt får fällas in i köl och stäv. Spanten vid stationerna 1,5 och 2 är inte obligatoriska.
2.210 Bottenstockar skall vara av ek eller iroko.
– Mellan sta 5 och sta 10 (båda inkluderade): Minimum tjocklek 48 mm. Armlängd, mätt horisontellt från CL, 350 mm.
– Övriga bottenstockar: Min. tjocklek, 36 mm. Min. armlängd, mätt från CL längs sta. 12 = 350 mm, 13 = 300 mm och 14 = 250 mm.
Bottenstock vid sta 4,5 är inte obligatoriskt.
2.212 Balkvägare skall vara av skandinavisk fur, gran eller lärkträ. 24 mm x 85 mm mellan spant 6 och 12, samt jämt avtagande mot ändarna till 24 mm x 65 mm längst akter-, och förut.
2.213 Balkbukten skall inte överstiga 30 mm per 1000 mm längd (innebärande att vid sta 11, där båtens bredd är 1910 mm, får inte bukten vara mer än 58 mm). Se regel 2.161.
2.214 Däcksbalkar och karvlar skall tillverkas i lärk, skandinavisk fur eller Oregon pine i följande dimensioner:
Två balkar vid masten och en vid akterkant sittbrunn, skall inte vara mindre än 55 mm x 36 mm vid centrum och 38 mm x 36 mm vid ändarna.
Genomgående balkar från sta 1 till och med sta 16 skall inte vara mindre än 35 mm x 30 mm vid centrum och 30 mm x 30 mm vid ändarna.
Halvbalkar, vid sittbrunnens sidor, skall inte vara mindre än 30 mm x 24 mm. Balkavstånd skall inte vara mindre än 250 mm (cc).
Däckskarvlarna skall inte vara mindre än 38 mm x 36 mm.
2.215 Däck av 14 mm furu eller gran, alternativt 12,5 mm plywood. Alla versioner skall täckas med duk av minst 240 g/kvm och målas, eller täckas med annat material av liknande vikt. Den totala vikten skall vara minst 7 kg/kvm.
2.216 Däcket får vara teakribbor på plywood av minst 18 mm sammanlagd tjocklek och en vikt av minst 7 kg/kvm.
2.217 Däckslisten på vardera sidan skall vara av mahogny, ek eller teak och minst 20 mm hög samt löpa längs hela båtens längd. Listens yttre kant får flyttas till maximalt 2 mm utanför bordläggingen.
2.218 Avvisarlist, halvrund och inte smalare än 13 mm x 26 mm samt inte bredare än 14 mm x 28 mm skall monteras runt relingen. Den skall vara tillverkad i ek , mahogny eller teak. En droppränna av maximalt 3 mm x 3 mm, får finnas runt relingen.
2.219 En sittbräda får byggas på däck längs sittbrunnen.
A – Brädan får inte vara längre än sittbrunnens innre längdmått. Den får inte sträckas utanför ruffskottets bakkant eller sittbrunnssargens aktre framkant, i däcksnivå.
B – Brädan får inte sträckas mer än 120 mm mot båtcentrum, mätt från relingen, och inte utanför denna. Maximal bredd är 80mm.
C – Tjockleken skall vara maximalt 20 mm.
D – Den får ha upp till 4 stödpunkter i däck, jämt fördelade längs densamma.
E – Material i brädan skall vara ek, teak eller mahogny.

2.30 Ruff och sittbrunn

2.31 Sargar i ruff och sittbrunn skall vara i minst 16 mm ek, eller mahogny med minst 18 mm tjocklek.
2.32 Rufftaket skall tillverkas i fur eller gran av minst 14 mm tjocklek. Det skall täckas med duk av minst 240 g/kvm och målas, alternativt täckas med annat material av motsvarande vikt.
Rufftaket kan även byggas i plywood av minst 14 mm tjocklek eller plywood täckt med teakribbor. Totala tjockleken skall härvid inte understiga 14 mm.
2.33 Minst 7 däcksbalkar skall finnas. Avståndet dem imellan skall inte överstiga 250 mm. Materialet skall vara ek eller ask av en dimension som inte understiger 25 x 25 mm.

2.40 Byggbestämmelser plastbåt

2.401 Allmänt.
Dessa regler tillåter bygge av båtar i glasfiberarmerad plast (GRP) och är ett komplement till och skall läsas i samklang med de officiella ritningarna.
2.402 Material.
.1 All typer av glasfibermatta med hög hållfasthet samt plast med låg vattenupptagningsförmåga (utom epoxy) får användas. Glasinnehållet i kombinationen skall vara minst 30% av den totala vikten.
.2 Om inte annat föreskrivs, skall glasfibermattan fördelas jämt över hela gjutningen.
.3 Tre prov, på vilken som helst föreslagen gjutdel av skrov, skall tillställas Tekniska Kommittén i NFIA för kontroll av överenstämmelse med klassregeln. Ett av dessa prov, skall returneras till byggaren med kontrollstämpel på godkännandet, att användas för kontrollmätning av skrov genom elektroniska mätinstrument eller får prover tas ur skrov och däck.
.4 NFIA eller SYRU får ta kärnprov för att fastställa överensstämmelse mellan skov- och däcksbyggen och de prover som har levererats.

2.403 Skrov

Vikt per ytenhet av skrov, skall inte vara mindre än specificerat nedan och den totala vikten av gjutningen inte mindre än 420 kg.
De olika tjocklekar som specificeras nedan är min. och skall vara jämt fördelade i längdled.
Exempel på byggnation:

Över vattenlinjen:
– 2 lager gelcoat	= 0,60 kg/kvm
– 8 lager 450 g/kvm matta och plast, tjocklek 6,8 mm	=12,40 g/kvm
– 2 lager topcoat	= 0,40 kg/kvm
Summa	=13,40 kg/kvm
Under vattenlinjen:
– 2 lager gelcoat	= 0,60 kg/kvm
– 9 lager 450 g/kvm matta och plast tjocklek 7,6 mm	=13,80 kg/kvm
– 2 lager topcoat	= 0,40 kg/kvm
Summa	=14,80 kg/kvm
Under innermodulen:
– 2 lager gelcoat	= 0,60 kg/kvm
– 12 lager 450 g/kvm matta och plast tjocklek 10 mm	= 18,20 kg/kvm
– 2 lager topcoat	= 0,40 kg/kvm
Summa	= 19,20 kg/kvm

– Första lagret av glasfibermatta skall vara pulverbundet.
– Tjocklekar som finns beskrivna skall vara jämt fördelade på båda skrovsidorna.
– Akterspegeln skall byggas i sandwich med minst 10 mm utfyllnadsmaterial av slutna celler eller balsa med minsta vikt av 60 kg/kbm.
– Inre kanter får rundas av till en radie av 3 mm.

2.404 Kölförstärkningar (delad skrovform)

Skarven mellan de båda skrovhalvorna skall förstärkas i stäv, köl och akter med tillägg av glasfiber och plast. Kölförstärkningen skall omfatta ett område med skarven som centrum intill ett avstånd, ”g”, längs skrovrundningen, till en punkt, ”d”, 350 mm från centrum (se diagram 5 GRP).
Laminatet skall vara minst 12 lager av 450 g/kvm matta och tjockleken inte mindre än 10 mm nedanför 1/2 ”g”-avståndet från skarven. Över 1/2 ”g”-avståndet skall laminatet reduceras jämt intill dess slut vid den övre begränsningen av förstärkningen. Vikten av matta och plast skall fördelas jämt över området längs skarven.

2.405 Innermodul

En särskild innermodul skall bilda underlag för durkarna och förbindas med ytterskrovet. Den skall minst omfatta området mellan sta 3 och sta 12.
Innermodulens övre kant, skall inte dras lägre än en sammanhängande plan kurva på vardera skrovsidan, mellan begränsningspunkterna. Ingen del av modulen får utsträckas under en punkt, 1000 mm från en linje dragen mellan relingarna, ej heller vid någon punkt högre än 200 mm under däck.
Innermodulen får ha stomme eller ram i sin främre och bakre del.
Modulens vikt skall vara minst 8,1 kg/kvm.

Exempel på byggnadssätt:
– 2 lager gelcoat	= 0,60 kg/kvm
– 5 lager 450 g/kvm matta (tjocklek 4 mm)	= 7,50 kg/kvm
Summa	= 8,10 kg/kvm.

– Horisontella ytor skall vara i sandwich med minst 10 mm utfyllnad av slutna celler eller balsa av minst 60 kg/kbm.
– Utfyllnaden skall läggas mellan tredje och fjärde lagret av matta.
– Innermodulen skall gjutas i ett jämnt vått laminat av minst 3 kg/kvm eller i enlighet med de normer som anges i regel 2.403.
– Utrymmet under sittbrunnen skall fyllas med material av slutna celler eller balsa i enlighet med ritning.
– Minst 3 bottenstockar i minst 10 lager av 450 g/kvm matta och en tjocklek av 8 mm i form av ett ”Z”, skall byggas i enlighet med ritning. De skall fästas vid skrovet med ett laminat av minst 6 kg/kvm (ex. 4 lager av 450 g matta).

2.406 Mastfot

Mastfoten skall vara parallell med vattenlinjen med en accepterad tolerans om 2 grader. Den får vara ingjuten i innermodulen. Den skall innehålla en laminatvikt om minst 3 kg/kvm över den förskrivna för innermodulen.

2.407 Bottenstockar (för inredning i plywood)

Minst 8 bottenstockar skall byggas i enlighet med ritning. Max. avstånd mellan närliggande bottenstockar skall vara 500 mm. De får formas som en del av inredningen. Ingen del av bottenstockarnas översida får sträckas lägre än 900 mm under en linje dragen mellan relingarna. Bottenstockarna skall sträckas upp till undersidan av ruffens durkar.
Bottenstockarna skall fästas vid skrovet med ett laminat av minst 6 kg/kvm (ex. 4 lager av 450 g matta).

2.409 Däck, luckkarmar, ruff och huvudskott

Däck och huvudskott skall vara av sandwich. Två däcksbalkar skall lamineras till undersidan av det färdiga däcket i enlighet med ritning, med ett laminat av minst 3 kg/kvm, som skall ge en minimumvikt av 7 kg/kvm för balkarna. Detta laminat skall sträckas minst 30 mm, från varje sida av däcksbalkarna.
Om fyllningen består av balsa skall desstjocklek vara minst 8mm och tätheten inte mindre än 130 kg/kbm.
Om fyllningen består av skum, skall tjockleken vara minst 10 mm och tätheten minst 60 kg/kbm.
De inre och yttre laminaten i däcket skall bestå av minst 3 lager matta. Den totala vikten av matta och plast, på vardera sidan av fyllningen, skall inte vara mindre än 3 kg/kvm.
Exempel på bygge av sandwichdäck:

Yttre däckslaminat:
– 2 lager gelcoat	= 0,6 kg/kvm
– 3 lager av 450 g/kvm matta	= 4,1 kg/kvm
Distansmaterial:
– 10 mm slutna celler av skum eller balsa med minsta volymvikt 60 kg/m3	= 0,6 kg/kvm
– Plast för distansmaterial	= 0,4 kg/kvm
Inre däckslaminat:
– 2 lager av 450 g/kvm matta	= 2.7 kg/kvm
– 1 lager plaststrykning	= 0,3 kg/kvm
Summa	= 8,7 kg/kvm

Sammanlagda tjockleken av matta och plast skall vara minst 4 mm.
– Plywoodfyllnader skall läggas i laminatet där winchar, förstag, mast, vant, roder, knapar och block skall fästas.
2.410 Den totala vikten av ett färdigt däck inklusive skott, kabintak, huvudskott och sidor för stuvutrymmen skall inte vara mindre än 170 kg.

2.411 Sammanfogning skrov och däck

Skrov och däck skall sammanfogas och förstärkas med en lämplig och hållbar fogmassa samt rostfri skruv av minst 4,2 mm diameter på maximalt 120 mm avstånd. Alternativt kan sammanfogningen göras med laminering av matta i flera lager, som skall reduceras i bredd succesivt, för att fördela belastningen i fogen jämt över ett större område.
(Konstruktionsexempel: 5 lager 450 g matta längs 17,5 m med en medelbredd av 0,15 m).
Vikt av sammanfogningsmaterial skall vara minst 2,5 kg.
Ytterliggare förstärkning till däcksgjutningen skall tillföras i den främre delen av ruffen genom antingen knä i plywood eller extra partiellt skott.

2.412 Vikt av sammansatt skrov och däck

Vikten av sammansatt skrov och däck skall vara minst 590 kg, inklusive material för sammanfogningen.
2.413 Rufftak och ruffsidor får byggas i trä efter godkännade av fastsättning, mellan ruff och GRP-däck, av NFIA.
Luckkarmar i trä, enligt regler för träbåt, får användas efter tillstånd från NFIA, om hur fastsättning mellan trä och plast skall utföras.
Däck i trä, enligt ritningar för båt byggd i trä, får byggas efter tillstånd från NFIA, om hur sammansättingen mellan däck och skrov kommer att utföras. (Anm. För tillämpning av regeln får täckningen på däck räknas in som del av däcket).
Ruff och luckkarmar eller helt däck i glasfiber, får byggas på glasfiberskrov efter tillstånd från NFIA.
2.414 Ytterliggare förstärknng av båt i glasfiberarmerat plastskov får utföras i trä, plywood, skum och/eller glasfiber enligt nedanstående:
Förstärkning, som inte är medtagen i ritning F 4.1, eller material som överskrider minimitjocklek med mer än 20%, skall inte inkluderas i vikt av sammansatt skrov och däck (se regel 2.412).
Detta gäller särskilt i området under vattenlinjen och på skrovsidan, från masten intill 3,4 m bakom denna.

3. RUFF, SITTBRUNN OCH LUCKOR

3.10 Ruff

3.11 Ruffens längd skall vara minst 1850mm, mätt från akterkant huvudskott till skärningspunkten mellan däck och framkant ruff. Rufftakets längd skall vara minst 1785mm, mätt horisontellt mellan akterkant huvudskott till skärningspunkt mellan rufftak och ruffens frontsida.
3.12 Rufftak och huvudskott får inte sträckas längre bak än 300 mm framför sta 6. Ruffluckans öppning skall vara maximalt 600 mm x 600 mm framför huvudskottet.
3.13 Ruffsidans höjd över däckets översida vid sta 8, skall vara minst 190 mm. Rufftakets välvning, mätt vid samma punkt, får inte vara mindre än 150 mm. Ruffens form, i förhållande till ritning, får endast ändras så att dubbelkrökningar undviks.
3.14 Ruffens form skall vara i överensstämmelse med ritning. Bredd vid sta 8, skall inte vara mindre än 1550 mm. Vid denna punkt skall vertikala höjd över durk vara minst 1230 mm.
3.15 Ruffen skall vara helt sluten. arrangemang och inredning i ruff skall utföras i enlighet med ritning.
3.16 Ruffens främre skott får vara vertikalt. Det skall vara minst 200 mm högt vid CL.
3.17 Ruffsidorna får utökas framför ruffens främre skott.
3.18 Ruffluckan skall utformas så, att den permanent är angjord på sin glidskena och i övrigt i enlighet med ritning. Den skall, tillsammans med övriga ingångslucker, finnas ombord under kappsegling.
3.19 Utförandet av ventiler är fritt.

3.20 Sittbrunn

3.21 Arangemang och utförande av sittbrunnen är fritt. Självlänsande brunn är fritt.
3.22 Sittbrunnen skall inte sträckas längre akterut än till sta 3 och inte längre förut än 300 mm framför sta 6.
3.23 Skarndäckets bredd skall vara minst 250 mm och max. 310mm.
3.24 Sittbrunnssargens höjd i akterkant av ruff, skall vara mnst 200 mm, samt vid sta 4,5 minst 140 mm och vid sta 3 minst 80 mm.
3.25 Sittbrunnssargen skall smygas till ruffsidorna. I vinkeln mellan ruffskott och sittbrunnssarg, får rufftaket byggas ut med 40 mm x 20 mm. Rundad anslutning mellan sittbrunnens sido- och aktersarg är inte tillåtet. Sidosargen får fortsätta bakom aktersargen. Sargkanten får rundas av på utsidan med en radie av 15 mm.

3.30 Däckslucka

En lucka framför masten är tillåten. Den skall inte överstiga 500 mm x 500 mm och vara godtagbart inramad samt ha gångjärn som är så konstruerade att lucka och gångjärn hålls samman ständigt. Det skall vara möjligt att låsa den i stängt läge. Luckramen skall inte vara svagare i sin konstuktion än den del av däcket som den ersätter. Vikten skall vara minst 2,5 kg.

3.40 Durkar

3.41 Durkarna får inte vara tjockare än 16 mm och skall vara i trä.
3.42 Durkarna skall täcka utrymmet mellan kojerna i bredd och från huvudskott till sta 10, i längd.

4. JÄRNKÖL

4.10 Kölen skall vara av gjutjärn. Ojämnheter i ytan, lufthål eller urtagningar för bultar, skall inte fyllas med bly men får jämnas ut med annat material som inte har högre specifik vikt än gjutjärn. Spackling får inte ändra kölens allmänna form, kurvor eller kanter. Kölens form skall överenstämma med kölritning. Kölbultar kan vara genomgående eller gängade i kölen.
4.20 Kölens vikt skall vara minst 1000 kg och max. 1050 kg. Om kölens bultar är gängade, får vikten vara minst 1007 kg och max 1057 kg.
4.30 Kölen skall vara vägd och ett certifikat, över aktuell vikt, utfärdas. Denna vikt skall skrivas in i mätformuläret. Vikten skall stämplas i kölens bakre styrbords sida.
4.40 Kölen skall mätas vid stationerna 5, 6, 7, 8, 9 och 10, enligt ritning.
4.60 Sta 8 på kölen (1867 mm +/- 5 mm från dess bakre del mätt längs kölens översida) skall befinna sig inom 5 mm från skrovets sta 8, när kölen är monterad.
4.70 Kölens bakre del får ha anordning för infästning av rodrets nedre gångjärn. Denna får ha en bussning av annat passande material.

5. RODER OCH RORKULT

5.10 Rodermaterialet skall vara antingen i trä eller epoxy/glasfiberarmerad plast (GRP) eller cellplast med en minsta täthet av 40 kg/m3 eller en blandning av dessa.
Rodret skall överensstämma med ritning och nedanstående tabell.
5.20 Rodrets dimensioner (mått i mm):

Avstånd från framkantens nedre ände	Bredd vinkelrättmot framkant +/20 mm.
0	105
289	240
640	385
991	470
ca 1220	490 (största bredd)
1342	480
1528 (KVL)	415
1693	270
ca 2006–ca 2700	160

Rodrets bakkant skall beskriva en jämn kurva.
Roderhuvudet är fritt, men skall ha överensstämmelse med ritningens karaktär.
5.30 Rodrets tvärsektion är fri, förutom att rodertjockleken, inkluderande skyddande ytskikt, skall:
• ha en minsta tjocklek av 35 mm i framkant mätt i den tjockaste delen av tväsektionen inom 50 mm från rodrets framkant.
• vara minst 15 mm på ett avstånd av 20 mm framför dess bakkant.
• inte överstiga 50 mm, mätt i den tjockaste delen av någon tvärsektion under KVL.
5.40 Rodret skall hängas med minst 3 gångjärn eller rodertappar enligt ritning och så nära akterstäven som möjligt. Det får inte utföras någon urgröpning i akterstäven liksom det inte är tillåtet med någon form av läppar mellan skrov och roder.
5.50
Rorkulten skall vara gjord av trä
Rorkulten skall vara borttagbar och sitta över däck
Rorkulten får inte vara delad eller ihålig konstruktion
Rorkultsförlängare är tillåten
5.60 Rodrets vikt, inklusive gångjärn och beslag, får inte vara mindre än 15 kg.

5.70 Skruv, nit och bultförband

5.71 Material skall vara av antingen galvaniserat järn eller rostfritt stål. Undantaget är naglar i balkar, bordläggning spant eller karvlar som kräver böjning aller nitning, som skall vara av koppar. Skruvar i bordsändar vid för, akter, längs köl och kölbalkar, skall vara av rostfritt stål, brons eller mässing.
5.72 Bultdiameter skall inte vara mindre än:
.1 – 19 mm för fastsättning av järnköl.
.2 – 9,5 mm i träköl, stävar och mitten av bottenstockar.
.3 – 4 mm i balkvägare och vertikala knän.
5.73 Skruvdimensioner skall inte vara mindre än.
.1 – 5,5 mm nr.12 i;
– armar och bottenstockar,
– akterspegelns ram,
– bordläggning längs spunning och i akterspegeln.
.2 – 4,75 mm nr.10, i nedre ändan av skovets anslutning till köl och stävplanka.
.3 – 4 mm nr 8, i däckets anslutning till reling och akterspegel, inklusive akterspegelns ram.
5.74 Kopparnitar skall ha an area av minst:
.1 – 3,5 mm x 3,5 mm mellan bordläggning och spant.
.2 – 3 mm x 3 m i bordlägging mellan spant, inte mindre än 2 nitar mellan varje spant.
Alla nitar skall nitas mot matchande koniska brickor.
.3 Skruvar mellan bordläggning och spant är inte tillåtet för båtar mätta efter den 1 januari 1983.
5.75 Kölbultanas brickor.
Den sammanlagda vikten av kölbultanas brickor får inte överstiga 1,5 kg.

5.76 Röstjärn

Röstjärnen får vara i två delar, under och över däck, sammanfogade med bult och mutter.

6. RUNDHULT ALLMÄNT

Mast och bom skall vara tillverkade i antingen ett träslag eller av aluminium. Det är tillåtet att kombinera mast av trä med bom av aluminium och vice versa.

6.1 Mast i trä

6.1.1 Trämast skall tillverkas i enlighet med ritning för trämast i ett träslag, utom i området vid segelinföringen och kring förstagets/spridarnas infästning på masten, där förstärkning med ett hårdare träslag är tillåtet. Denna får inte vara mer än 600mm lång. Antalet delar, som masten är limmad med, är fritt. Reparation av mast får ske med GRP eller liknande material.
6.1.2 Masten får endast tillverkas av europeisk gran, europeisk furu, Oregon pine eller Sitka spruce. Masten skall vara av massivt trä, men får vara limmad. En kanal eller skåra längs masten, av max. 9 x 9mm för ledningen till topplanternan, är tillåten.
6.1.3 Mastens diameter skall inte vara mindre än vad som framgår av ritning för trämast men kan utökas med max 10mm. Om masten står på däck, får diametern ökas i enlighet med ritningen.
6.1.4 Likrännan skall i sin helhet byggas utanför mastens diameter. Med detta menas att masten utökas 23mm akterut longitudinellt. Likrännan får skäras bort, nedanför en punkt 600mm över den övre kanten på mastens nedre mätmärke (MM l). Nedanför likrännan skall masten vara rund.
6.1.5 Mastens lutning är fri. Mastfoten skall vara fixerad och icke möjlig att flytta under kappsegling. Roterande eller permanent böjd mast är förbjudet. En permanent böjning längs mastens bakkant, icke överstigande 100mm mellan övre och undre mätmärket är tillåten.
6.1.6 Masthålet i däck, skall inte överstiga 120mm i diameter. Mastens diameter, mätt i höjd med övre delen av däcket, skall inte understiga 100mm eller överstiga 110mm.
6.1.7 Avståndet från mastens främre del, med masten placerad mitt i masthålet, till den punkt där förstagets förlängning träffar däcket, skall inte överstiga 2000mm.
6.1.8 Masten får placeras på däck i samma position som en genomgående mast. De ytterligare däcksbalkar med tillhörande knän, som finns på ritning, skall anbringas i enlighet med ritning.
6.1.9 En konsol eller kloss får byggas ut i masttoppen, för att hålla akterstaget utanför storseglets bakkant. Denna anordning får inte sträckas längre ut, än 100mm bakom mastens bakkant.
6.1.10 Masttoppen får inte sträckas mer än 300mm och inte mindre än 250mm över den undre kanten av det övre mätmärket (MM lll).
6.1.11 Mätmärken (MM), av minst 13 mm höjd och klart urskiljbara mot mastens bakgrundsfärg, skall finnas på följande platser;
MM l, (nedre mätmärke);
På masten med sin övre kant, 1000 mm +/-10 mm över däck. Mätpunkt skall vara vid mastens akterkant med masten i upprätt position. Ett stopp skall vara anbringat på masten så, att översidan av bommen förhindras att komma under mätmärkets övre kant.
MM ll, (förstagets mätmärke);
På mastens främre del med märkets undre kant max 5500 mm över MM 1 översida.
Förstaget, eller dess förlängning, skall inte skära framkant mast över den undre kanten av detta märke.
MM lll, (övre mätmärke);
På mastens bakre del med undersidan max 8750 mm över nedre mätmärkets (MM 1) översida.
Om tejp används som mätmärke, skall denna vara övermålad med klarlack eller fernissa.
6.1.12 Fiolstagsspridaren, av antingen trä, rostfritt stål och/eller aluminium, skall fästas med sin övre kant, 5500 mm +/-20 mm, över MM 1 översida. Spridaren skall vara minst 450 mm +/-5 mm lång, mätt mellan mastens utsida och stagets infästningspunkt. Ett stag, med minst 4 mm diameter, skall vara infäst på spridararmarna, max 100 mm från infästningspunkterna av fiolstagen, för sammanbindning av fiolspridarna. Avståndet mellan fiolstagens infästningspunkter i spridararmarna, skall vara 900 mm +/-10 mm.
6.1.13 Förseglets fall, får inte anbringas högre än förstagets infästningspunkt.
6.1.14 Mastfoten får inte ligga högre än 1950mm under MM l övre kant.

6.2 Mast i aluminium

Mast tillverkad i aluminium skall överensstämma med bestämmelserna i paragraferna 6.1.5 och 6.1.7 – 6.1.14 ovan och paragraferna 6.2.1 – 6.2.10 nedan. Masten skall tillverkas av en kontinuerligt pressad profil med en integrerad likränna för storseglet.
Varje mast som är tillverkad eller uppmätt efter den 1 januari 2009 skall ha en permanent fäst N.F.I.A märkplåt på vilken uppgifter om masten i enlighet med regel 6.2.10 skall finnas. Märkplåten skall fästas på styrbords sida av masten och ca. 100 mm ovanför mastfoten. Tillverkaren skall stansa eller gravera plåten efter att den har fästs vid masten för att säkerställa att den inte kan flyttas till någon annan mast.
6.2.1 Masten skall överensstämma med nedanstående dimensioner och vara i överensstämmelse med NFIA officiella sektionsritning för aluminiummast No 12.
Vid 600 mm över MM1:
Tvärskepps: Min diameter = 100 mm. Max = 112 mm
Långskepps: Min diameter = 100 mm. Max = 112 mm
Vid MMII:
Tvärskepps: Min diameter = 100 mm. Max = 112 mm
Långskepps: Min diameter = 115 mm. Max = 130 mm
Vid MMIII:
Tvärskepps: Min diameter = 60 mm. Max = 94 mm
Långskepps: Min diameter = 65 mm. Max = 100 mm
6.2.2 Den del av masten som ej är konad eller reducerad skall ha en vikt som inte är mindre än 3,10 kg/m
6.2.3 Masten skall konas över en punkt 5500m men inte mer än 7000mm över MM l till mastens topp. Koningen skall vara rak eller konvex. Lokala inbuktningar som inte överstiger 3mm anses inte strida mot denna regel.
6.2.4 Fastsättning av stående rigg är fri.
6.2.5 Löpande rigg får föras invändigt i masten. Fallen skall komma ut på däckets ovansida.
6.2.6 Totalvikt för mast inklusive beslag, spridare, stående och löpande rigg, skall inte vara mindre än 37kg (33kg för mast på däck). Om mastens vikt underskrider detta, skall en kompensationsvikt anbringas permanent på mastens in- eller utsida för att erhålla minimum vikt. Placeringen av korrektionsvikt är fri.
6.2.7 En komplett mast, inklusive beslag, spridare, stående och löpande rigg, skall väga minst 17,5kg (18kg för mast på däck) när den vägs vid övre mätmärket (MM lll) vilande på nedre mätmärket (MM l). Fallen skall vara satta som vid segling och stående rigg löst anbringad vid masten. Riggens ändar, nedanför MM l, skall hänga löst alternativt vila på marken för att inte påverka vikten vid MM lll.
Om masten, vid denna mätning, väger mindre än ovan, skall korrektionsvikt anbringas permanent på mastens in- eller utsida för att erhålla rätt vikt. Placering av korrektionsvikt är fri, men läge och storlek skall noteras i mätbrevet.
6.2.8 Det är tillåtet att montera en led för mastens fällning mellan däck och 500mm över detta. Leden skall vara låst vid segling.
6.2.9 Masthålets öppning i däcket får ej vara större än 120 mm i diameter. Mastens diameter vid däckets överkant får inte vara mindre än 100 mm och ej större än 112 mm.
6.2.10 Masten skall förses med följande permanenta information:
Tillverkare: _____________
Tillverkningsår: ________ Mast nr: _______
Sektionsvikt: ________
Toppvikt: ________
Korrektionsvikt: ________ gr placerad _______mm ovanför MMI.

6.3 Bom

6.3.1 Bommen skall tillverkas enligt riggritning och regel 6.3.2 i antingen trä eller aluminium. I trä skall den tillverkas i ett träslag. Endast europeisk furu, Oregon pine eller Sitka spruce är tillåtet. Kanter på bom tillverkad i trä får rundas av till en radie av max 12mm. Höjd och bredd mått skall vara min 105 x 40mm och max 120 x 65mm.
6.3.2 I bommen skall finnas en likränna för storseglets bomlik. Bommen får ha urtag för segelinföring till ett djup av 25mm och en längd av max 500mm, mätt från mastens bakkant. I bommens bakre del får finnas ett urtag för anordning att trimma storseglets sträckning max 45mm djup och intill 200mm framför mätmärkets främre kant.
6.3.3 Ett mätmärke, minst 13mm brett och klart urskiljbart från bommens bakgrundsfärg, skall anbringas med sin främre del 3380mm från bakre delen av masten. Vid fastställande av detta märke skall mastens bakkant vara den projicerade kant som fås när eventuella beslag och urtag är borträknade.
6.3.4 Bom i aluminium skall tillverkas i en kontinuerligt pressad profil med integrerad likränna för storsegel. Det får finnas integrerade urtag för skot och trimanordningar.
6.3.5 Bom i aluminium skall, med beslag och uthal för storsegel, väga minst 9kg. Om bommen väger mindre skall korrektionsvikt, för att uppnå minimum vikt, anbringas permanent på bommens in eller utsida. Centrum av korrektionsvikt får inte vara mer än 1750mm framför bommens mätmärkes främre kant. Viktens läge och storlek skall noteras i mätbrevet.
6.3.6 En permanent böjning av bommen, överstigande 50mm mätt mellan bommens främre kant och mätmärket, är förbjuden.
6.3.7 Bommen får inte göras smalare eller förses med urtag utom vad som är föreskrivet i regel 6.3.2.
6.3.8 Ett stopp skall finnas som hindrar att någon del av storseglet förs bakom mätmärkets främre kant.
(Observera att bommens längd är fri)

6.4 Spirbom

Spirbommens längd och infästningspunkter är fria. Materialet skall vara antingen trä eller aluminium.

6.5 Spinnackerbom

Materialet i spinnackerbommen skall vara antingen trä eller aluminium.
6.5.1 Ingen del av spinnackerbommen, inklusive beslag, får sträcka sig mer än 2,05m från mastens framkant.

7. RIGG

7.10 Stående rigg skall vara av stålvajer och inte understiga följande dimensioner;
– Sidovant och förstag 7 mm,
(min. hållfasthet 2400 kp).
– Fiolstag 5 mm,
– Akterstag 3 mm.
Vantskruvar för sidovant och förstag skall ha en minsta diameter av 11 mm. Övriga riggdetaljers dimensioner är fria.
7.20 Sidovanten skall vara infästa i röstjärn av stål, och placerade inom ett område, minst 900 mm från båtens centrumlinje och minst 280 mm och max. 360 mm bakom masten. Längdbegränsningarna skall mätas från en rak linje tvärskepps från mastens bakkant. Masten skall vara anbringad i sin mest uppräta position vid mätning.
7.30 Vant och förstag får endast justeras med vantskruvar eller togles.
7.40 Det är förbjudet att justera förstag eller vant under kappsegling. Fiolstag får ha möjlighet att justeras men då endast över däck.
7.60 Stående rigg skall fästas på masten (babords rigg på babords sida styrbords på styrbord) så, att dess förlängningar inte skär utanför nedanstående punkter, mätt från undre mätmärkets översida. (Se även 6.1.11, MM ll, andra stycket). Centrum vajer skall gälla som mätpunkt.
(Alla mått i mm).

	max.	min.
Övre fiolstagsinfästn.	8750	8500
Nedre fiolstagsinf.	2265	2235
Förstag	5500	fritt
Sidovant	5500	5300
Undre sidovant (endast mast på däck).	2265	2150-2235

Övre sidovant, skall vara infäst under fiolstagsspridaren.
7.70 All stående rigg får endast ha justeringsmöjligheter över däck.
7.80 Spinnackerns fallblock får inte fästas högre än 100 mm över MM nr. 2 underkant (förstagets mätmärke, se punkt 6.1.11.) och inte längre ut från mastens framkant än 30 mm.

8. BESLAG

8.10 Typ av beslag är fritt, utom när det särskilt är förbjudet.
8.20 Rullfocksbeslag är inte tillåtet.
8.30 Winchar, taljor, utväxlingar och andra anordningar som inte är förbjudna, är tillåtna för ettvart ändamål utom för justering av sidovant, förstag och mastfot.
8.40 Skotanordning av stor- och försegel är fri. Dessa anordningar får inte skjuta utanför relingen.
8.50 Apparater för mätning av djup, fart genom vattnet,kurs, tidtagning och apparater som använder ”Global Positioning System” (GPS) är tillåtna, men det är inte tillåtet att instrumenten korrelerar mätdata för djup och fart genom vattnet med någon annan mätdata.
8.60 Inga anordningar som kan lyfta bommen vertikalt är tillåtna, med undantag för en dirk. Dirkens infästningar skall vara ovanför det övre mätmärket och utanför bommens mätmärke.

9. SEGEL

9.01 Endast storsegel och fock får användas under kappsegling. En Nationell Myndighet eller arrangerande klubb, får tillåta användning av spinnaker, under förutsättning att detta är meddelat i inbjudan och seglingsföreskrifter.

9.10 Allmänt

9.11 Segel skall tillverkas och mätas i enlighet med IYRU Sail Measurement Instructions, mars 1986, utom vid de tillfällen denna regel föreskriver annat.
9.12 Segel skall tillverkas i vävd duk. Seglets huvuddel skall vara i enkellaminat. Storleken på förstärkningar är fri. Segeldukens vikt/tjocklek skall hållas inom nedanstående begränsningar.
Storsegel och fock:
– Vikt, min. 250 g/kvm.
– Laminattjocklek, min. 0,48mm.
Spinnaker:
– min. 35 g/kvm. min. tjocklek 0,11mm
Anm; Segel får tillverkas av varierande duk i samma segel inom ovan angivna gränser.
Seglets vikt i g/kvm skall skrivas i seglet, med varaktig skrift, tillsammans med segelmakarens signatur, stämpel eller logo samt datum, nära halshornet (för spinnaker nära fallhornet). Mätning av dukens tjocklek får även ske i enlighet med gällande redskapsregler i KSR.
9.13 Två transparenta fönster, av icke vävt material, med en sammanlagd yta av 0,28 kvm, tillåts i respektive fock och storsegel. Ingen del av dessa fönster får placeras närmare något lik än 150 mm.
9.14 Klassbokstav ”F”, nationsbeteckning och båtens registreringsnummer, skall anbringas i seglet enligt KSR, Appendix G.
9.15 Dubbel duk i segel och lösfotat storsegel är inte tillåtet.
9.16 Varje segel skall mätas och godkännas av en godkänd mätman som skall stämpla seglet eller fästa en segelknapp nära halshornet på storsegel och fock samt nära fallhornet på spinnakern. Signatur och datum skall skrivas i närheten av stämpel eller knapp, i outplånlig skrift. (Se även regel 1.54).
9.17 Varje segel, mätt och använt efter den 1 juli 1994, skall ha en permanent fastsatt röd NFIA-knapp. Inget segel skall accepteras till första inmätning om det inte har en NFIA-knapp. Mätmannen skall sätta sin signatur i närheten av knappen. Knappen får inte flyttas till något annat segel. NFIA-knappar skall finnas tillgängliga hos NFIA sekreteriat (eller kassör) eller hos Svenska Folkbåtsförbundet. Kostnaden för knappar skall fastställas av NFIA på allmänt möte.
Knappens placering, skall vara i närheten av halshornet. Om seglet har en mätknapp som bevis på inmätning, är det rekomenderat att NFIA-knappen sätts minst 100 mm från denna, i minst två lager av segelduk.

9.20 Storsegel

9.21 Storseglet skall överensstämma med måtten i mätdiagrammet. Mastlik och bomlik skall vara replik i dess fulla längd och vara inskurna i de tillämpliga delarna av mast och boms likrännor under kappsegling.
9.22 Seglets bredd skall mätas mellan en punkt på akterliket och närmaste punkt på mastliket (inklusive likrep) enligt nedan (se segeldiagram);
Konkaviteter i akterliket skall överbryggas.
Översta mätpunkten på akterliket är placerad 500 mm från skärningspunkten vid fallhornet. Bredden vid översta mätpunkten får inte överstiga 370 mm, mätt från översta mätpunkten till närmaste punkt på mastliket.
Trekvartspunkten är placerad 2280 mm från skärningspunkten vid fallhornet. Bredden vid trekvartspunkten får inte överstiga 1310 mm, mätt från trekvartspunkten till närmaste punkt på mastliket.
Halvpunkten är placerad 4 570 mm från skärningspunkten vid fallhornet. Bredden vid halvpunkten får inte överstiga 2225 mm, mätt från halvpunkten till närmaste punkt på mastliket.
9.23 Det skall finnas fyra lattfickor på akterdelen av seglet, var och en inom 100 mm inom från en punkt som delar seglet i fyra lika delar.
9.24 Lattfickornas längd skall inte överstiga;
– Toppfickan 800 mm
– De två mellersta 1050 mm
– Den nedre 800 mm.
Förstärkningar vid lattfickans avslut i seglet, får vara av självhäftande material.
9.25 Ingen del av storseglet skall tillåtas gå utanför den inre kanten av bommens mätmärke eller den undre kanten av mastens övre märke. Bomens översida skall inte tillåtas gå under den övre kanten av mastens undre mätmärke.

9.30 Försegel

9.31 Focken eller förseglet skall överensstämma med mått i mätdiagram.
Anm. KSR, regel 50.4, gäller ej.
9.32 Avståndet från skärningspunkten nära fallhornet till mittpunkten på underliket, skall inte överstiga medellängden av staglik och akterlik med mer än 100 mm.
Mittpunkten på underliket fås genom att vika seglet så att centrum i skothornets ögla faller över halshornet.
Fallhornets bredd får inte överstiga 140 mm, mätt mellan staglik och akterlik på 200 mm avstånd från skärnings- punkten vid fallhornet.
Kordalängden på förseglet, mätt mellan staglik och akterlik längs en linje 2750 mm från skärningspunkten vid fallhornet, får inte överstiga 1270 mm.
9.33 Underliket får inte vara konkavt på någon del.
9.34 Focken får inte omfamna förstaget men skall fästas vid detta med hakar eller liknande anordningar under kappseglingen. Om hakar av mjukt material används, skall var och en vara mindre än 25 mm bred och max. 15 st. får användas.
9.35 Tre lattfickor tillåts på akterliket av förseglet. Längderna skall inte överstiga 300, 400, och 600 mm fördelade jämt i seglet med en accepterad tolerans av 100 mm. Förstärkningar får vara av självhäftande material.
9.36 Underlikets ”oregelbundenhet” på segel mätta efter 2013-01-01 får inte överstiga 30 mm. Underlikets ”oregelbundenhet” är definierad som det maximala måttet mellan lägsta punkten på förliket och den lägsta punkten på akterliket när de läggs över varandra varsomhelst på underliket. (Fockens ”oregelbundenhet” regleras i RSR G.8.3)

9.50 Spinnaker

9.51 Spinnakern skall vara trehörnig och symmetrisk runt centrum. Den skall överensstämma med måtten i mätdiagram och skall ha en söm längs mittlinjen.
9.52 De stående liken och underliket skall vara förstärkta med motståndkraftig tejp. Stående lik skall vara av samma längd (spinnakern måste vara symetrisk). Spinnakern får inte innehålla några hjälpmedel som möjliggör att formen kan varieras.
9.53 Dimension av fastsättning av swirvel eller fallhornsögla inom seglets gräns, skall inte överstiga 38 mm. Den horisontella utbredningen av någon del som anbringas vid fallhornet, får inte överstiga 38 mm.
9.54 Mätning längs spinnakerns centrum skall utföras efter att seglet har sträkts så att rynkor försvinner längs mätlinjen.
9.55 Endast en spinnaker får användas under en regatta.

10. VÄGNING

10.10 Båtens vikt skall inte understiga 1930 kg, vägd komplett med durkar, säten, länspump och alla beslag som normalt används ombord under kappsegling, tillsammans med följande;
Mast och bom (utom spir- och spinnackerbommar) med beslag, stående rigg, fall, trimtampar och storskot. Denna utrustning, inkluderad i båtens minimivikt 1930 kg, skall därefter inte avlägsnas vid kappsegling.
10.20 Om båt väger mindre än 1930 kg, skall korrektionvikter, av valfritt material med specifik vikt som inte överstiger bly anbringas, enligt anvisningar i 10.20.1 och 10.20.2 nedan.
10.20.1 Båtar byggda före 2002-01-01, får ha korrektionsvikter ovanpå kölen upp till maximalt 1050 kg inklusive kölens vikt. Denna skall finnas i båtens mätbrev. Korrektionsvikter skall monteras i kölsvinet på stationerna 8,5,9,6 och 7, i denna ordning och i delar om maximalt 10kg på varje ställe. Korrektionsvikterna får delas om lyftöglor är i vägen.
10.20.2 Kvarvarande korrektionsvikter skall placeras på följande platser:
40 % minst 3,40 m bakom främre delen på masten, inte djupare än 578 mm mätt från en linje som förbinder de invändiga skärningarna mellan skrov och däck.
60 % minst 0,25m, och inte mer är 0,60m framför mastens framkant och inte djupare än 844 mmmätt från en linje som förbinder de invändiga skärningarna mellan skrov och däck. .
Korrektionsvikter får delas och placeras vid sidan av centrumlinjen.
Båtar byggda efter 2002-01-01, och befunna vara för lätta får endast ha korrektionsvikter upp till 30 kg och monterade enligt 10.20.2.
Korrektionsvikter ovanpå kölen eller ytterligare trimvikter är inte tillåtet.
(Observera: Farfarsprincipen gäller båtar byggda före 2000-01-01 – se regel 1.61)
10.30 Korrektionsvikterna skall vara fixerade på ett sådant sätt att de endast kan tas bort med hjälp av verktyg.
10.40 Båtens inmätta vikt och placering av korrektionsvikter skall framgå av mätbrev.

11. UTRUSTNING

11.10 Följande utrusting skall finnas ombord under kappsegling

.1 Ett passande ankare, minst 12 kg, alternativt ett lämpligt ankare av minst 6 kg med en kätting anbringad så att den totala vikten av ankare med kätting blir minst 12 kg.
.2 Minst 25 m ankarlina. Material i linan skall vara syntetiskt och diametern minst 12 mm, eller vävt band, minst 25 mm brett med samma brottgräns som linan. Om kätting är anbringad till ankaret, får längden av denna inkluderas.
.3 Två förtöjningstampar, med total längd av 20m och en diameter av minst 12 mm.
.4 En permanent installerad länspump. (En manuell permanent installerad länspump. En elektrisk länspump med batteri får installeras, men skall inte ingå i båtens vikt.)
.5 En passande flytväst för varje person ombord. En flyväst med minimum 50 N lyftkraft skall bäras av varje person ombord. Varje flytväst skall vara av gasdriven uppblåsbar typ, eller av permanent flytmaterial eller en kombination av båda. (Rekommenderas att flytvästen skall vara gjord i klart lysande material, som syns i vattnet).
.6 En åra eller paddel, minst 1.4 m lång.
.7 En stabil hink (minst 9 liter).
.8 Två lyftöglor skall monteras i kölen, dess bultar eller i bottenstockarna. Vikten på dessa öglor får inte överstiga 3 kg per styck.

11.11 Följande är tillåtet

.1 – Mastkrage
.2 – Stag mellan däckets undersida och mastfot.
.3 – Reserv.
.4 – Grabbräcken på rufftak och fördäck. Avståndet från grabbräcket till båtens centrum skall inte överstiga 650 mm.
.5 – Stäv- och akterpulpit med mantåg liksom livlinor får monteras.
.6 – Ett skott inom 150 mm från station 14.5.
.7 – Spinnakertunnel får monteras på däck.
.8 – Flyttankar, stuvfack eller stuvutrymmen.
.9 – Två luckhål i förpikskojen, där den sammanlgda öppningen får vara högst 0.26 kvm. Radier på öppningarna får inte understiga 25 mm. Öppningarna måste ha ett avstånd till skrovsidan på minst 150 mm.
.10 I kappseglingarna;
– GULPOKALEN
– SESSAN CUP
– NATIONELLA MÄSTERSKAP
är antal segel begränsade till tvåstorsegel och två fockar.

12. FÖRBUD

12.10 Att ändra den effektiva längden av vant eller förstag under kappsegling är förbjudet.
12.20 Hydrauliska-, luftdrivna-, eller elektriskt drivna system för justering eller trimning är förbjudna.
12.30 Förutom korrektionsvikter enligt regel 10., är inre barlast förbjuden.
12.40 Självläns eller annat än pump att länsa båten med, är förbjudna.

13. BESÄTTNING

13.10 Det skall vara två eller tre personer ombord under kappsegling. Antalet personer kan anges i seglingsföreskrifterna. En båt skall tävla med samma antal personer genom hela kappseglingen. Alla byten av personer i besättningen skall godkännas av tävlingskommittén.
13.20 Med burkning enl CR 13.20 avses den rörelse som förflyttar kroppens vikt så mycket som möjligt mot lovart, när man seglar mot vinden.
När man seglar med vinden är det tillåtet att ha benen utanför relingen.
Vid burkning är det tillåtet att använda båtens normala utrustning i dess normala position i syfte att hjälpa besättningen att flytta sin kroppsvikt mot lovart. Ingen del av kroppen mellan foten och halva låret får dock vara utanför relingen.
Exempel på normal utrustning i normal position: skot, ledvagn, säten, trimtampar, roder och rorkult.
Det är tillåtet att använda fasta eller lösa( mjuka) handtag, monterade utanför sittbrunnssargen.
Dessa får dock inte placeras mer än 200mm framför huvudskottet och minst 100mm innanför relingen.
Exempel på utrustning som inte är tillåtet som hjälpmedel vid burkning: lyftsstroppar, extrautrustning monterad för att underlätta och trimtampar ordnade i syfte att underlätta burkandet.

BILAGOR

HUVUDDATA

Längd över allt	7.68 m
Längd i kvl	6.00 m
Största bredd	2.20 m
Lägsta fribord från kvl	0.568 m
Djupgående från kvl	1.20 m
Segelyta (verklig)	24.00 kvm
Kölvikt min. / max.	1000 / 1057 kg

RITNINGAR

Nr.	Beskriving	Skala	Datum
1.	Utslagsritning	1:10	jan -61
2.	Spantrutor	1:1	jan -61
3.	Akterspegel	1:1	jan -62
4.	Köl och akterspegel	1:1	dec -62
5.	Konstr, träbåt	1:10	jan -66
6.	Däcksbalkar för mast på däck		jan -61
7.	Segel och riggritning	1:10	jan -66
8.	Storsegel		jul -94
9.	Försegel		jul -94
10.	Spinnaker		okt -95
GRP-båtar
1.	Skrovritning	1:10	nov -76
2.	Däcksritning	1:10	nov -76
3.	Sammanfogn.	1:1	76 / 77
4.	Röstjärn	1:1	okt -77
5.	Förstärkning vid kölinfästning	1:1	aug -94