Folkbåten har en tradition. Detta är en omistlig kvalité som tycks uppskattas mer och mer och som kanske är en delförklaring till den goda sammanhållning som man finner bland t. ex. Folkbåtseglare, Skärgårdskryssare, Neppare m. fl. Folkbåten fyller 2002 60 år. Här är en tillbakablick:
Idén
I slutet av 30-talet började man i Skandinavien diskutera möjligheten att ta fram en gemensam Nordisk entypsbåt. 1941 tog Skeppsredare Sven Salén upp idén i Skandinaviska Seglarförbundet. Sven Salén visade sig ha den förmåga att entusiasmera andra och konkretisera idéer som behövdes för att det hela skulle realiseras. Han gick med liv och lust in för projektet och utan hans ekonomiska resurser och entusiasm skulle det hela troligen ej blivit den succé det blev.
KONSTRUKTIONSPRISTÄVLING
En nordisk konstruktionstävling utlystes. Av inbjudan framgår att båten skulle vara lätt och billig att bygga och lämpa sig för fabriksmässig tillverkning. Dessutom sjöduglig och ge liggplats för 3-4 personer. Byggnadsmaterial nordiskt träslag och järnköl, allt för att förbilliga tillverkningen.
Gensvaret från konstruktörerna blev överväldigande och inte mindre än 59 tävlings-bidrag sändes in. De kom från samtliga Nordiska länderna. En förstahandsgallring gjordes i varje land varefter ländernas representanter sammanstrålade för en slutbedömning.
Prisnämden ansåg att inget förslag helt uppfyllde kraven utan prisfördelningen blev följande:
2:a och 3:e pris delas mellan:
- ”Svane” Knud Olsen, Danmark 900:-
- ”Vega II” Jac M Iversen, Sverige 900:-
4:e och 5:e pris delas mellan:
- ”Snipan” O W Dahlström, Danmark 500:-
- ”Inger” Alfons Kvarnström, Finland 500:-
Det beslöts att en kommitté skulle utarbeta riktlinjer för hur den slutgiltiga Nordiska Folkbåten skulle se ut. Vad som sedan hände är kontroversiellt och denna artikel ska ej fördjupa sig i detta. Tord Sundén utarbetade de slutgiltiga ritningarna.
BYGGNATIONEN STARTAR
Arbetet med den första prototypen påbörjades omedelbart vid Arendalsvarvet i Göteborg och den var klar vid jultiden 1941. Efter 3 månader var 61 båtar kontrakterade.
Den 22:a april 1942 försvann isen i Göteborg och den 23:e april sjösattes för första gången en Nordisk folkbåt.
FOLKBÅTEN – EN SUCCÉ
I Sverige fick Folkbåten en flygande start. Efter 10 år fanns det ca 400 Folkbåtar i Sverige och det är nog ingen överdrift att påstå att Folkbåtsklassen sedan , med kortare avbrott, varit en av de allra mest aktiva kölbåtsklasserna i Sverige. Folkbåten har blivit mycket populär i hela Nordeuropa och en av de aktivare kappseglingsklasserna. Klassen fick en injektion 1976 då den började byggas i plast och idag har c:a 1000 plastbåtar byggts. Tillverkare finns i Sverige, Danmark, Tyskland och USA.
Ungefärligt antal Folkbåtar 1997:
- Sverige 1355
- Danmark 1000
- Tyskland 800
- Finland 400
- USA 100
- Schweiz,Holland,Norge, m fl 200
- Baltikum ?
Summa ca: 3.850
Man noterar att huvudsyftet med Folkbåten aldrig varit att åstadkomma en extremt snabb båt utan att lågt pris, enkelhet, goda seglingsegenskaper och entypsidén varit ledstjärnor.
FOLKBÅTSKLUBBARNA
Allteftersom åren gick och antalet Folkbåtar i Sverige ökade bildades Folkbåts-klubbar. Dessa hade som uppgift att vara kamratföreningar, samordna kappseglandet mm. En stark klassorganisation har med tiden blivit ett måste för att en klass ska hållas vital och överleva.
Den 23:e maj 1944 bildades Svenska Folkbåtsförbundet vid ett konstitutionerande sammanträde på restaurant Stallmästargården i Stockholm. Att det kunde gå gemytligt till vittnar t ex styrelseprotokollet den 17 oktober 1950 om: ”Årsmötet 1950 beslöts hålla den 23 november på Den Gyldene Freden. Först intages middag och avhålles sammanträdet vid kaffet, därefter föredrag av Docent Jonsson.” Det tycks för övrigt ha varit kutym att hålla styrelsemötena på någon av Stockholms bättre krogar.
TÄVLINGAR
Knappast någon annan kölbåtsklass ger lika stora möjligheter att delta i regattor runt hela vår kust. En styrka är att det finns seglingar som omspänner hela registret från lokala småregattor till stora internationella seglingar.
Den äldsta av de större internationella seglingar som finns är Sessanpokalen. Man seglar med egna segel i lånade båtar där båtägaren själv deltar i besättningen. Sessanpokalen alternerar mellan de Skandinaviska länderna och Tyskland.
En landskamp mellan Sverige och Finland initierades av Sven Salén. Sedan början av 60-talet har Landskamp hållits ungefär vartannat år, varannan gång i Finland och varannan gång i Sverige. Seglingen är en lagsegling med maximalt 10 båtar i varje lag.
Det första Svenska Mästerskapet i Folkbåt seglades 1965 i Nynäshamn. SM har blivit något av en årlig höjdpunkt för Folkbåtseglarna. Fotbollstunering, vissjungande m fl mer eller mindre spontana arrangemang brukar hållas i samband med SM. Deltagarantalet har varit ganska konstant genom åren med ett medeltal på ca 35 båtar och toppar på drygt 60-talet båtar.
Guldpokalen är en stor internationell Folkbåtssegling som alternerar mellan Danmark och Tyskland. Även Sverige har arrangerar den ibland. Förutom från Danmark, Tyskland och Sverige deltar ibland seglare från USA och Schweiz.
Sist i raden av internationella seglingar ska San Fransisco Cup nämnas. Vid seglingarna som hålls vartannat år har ca 20 besättningar varje gång varit från Europa. Man seglar med egna segel i lånade båtar och bor hos de amerikanska Folkbåtsseglarna. San Fransiscobuktens speciella för-hållanden, med bl a kraftiga tidvattenströmmar, och den internationella atmosfären sätter en extra krydda på evenemanget.
STÄNDIG MODERNISERING
Det är slående vilken mängd detaljändringar som gjorts sedan Folkbåtens tillkomst. Den tekniska utvecklingen har har hela tiden drivit fram ändringar i material och detaljkonstruktioner.
Så gott som varje år görs någon ändring i klassreglerna. Målsättningen är då att bibehålla en bra entypsbåt. För de detaljer som ej påverkar båtens fart eller kvalitet lämnas stort utrymme att formge dem efter egen smak. Sålunda är sittbrunns- och ruffinredningen i stort sett fri, ruffen får varieras inom vissa gränser, masten får sättas på däck osv.
FRAMTIDEN
Hur ska det gå för Folkbåten i framtiden? Ska den klara konkurrensen från nyare båttyper? För närvarande är klassen utan tvekan vital och den mest aktiva kölbåtsklassen i Danmark och Tyskland.
Anders Olsen
