Ringrostig klev jag ombord hos Mr. Folkbåt för en yster dans på Lilla Värtan. Ja, ni vet där ”Tankbåts-SM” avgjordes för typ 20 år sedan.
För att vänja mig vid vattnet, pulsen och såväl stående som löpande rigg, var jag behjälplig när nepparna droppade in från Sundsvall, Uppsala och andra exotiska platser. 14 vackra båtar, från klassen med den näst första SM-statusen, sjösattes och mastades på, under dagarna två. Här var det allmän förbrödring, i brist på kvinnor, över klassgränserna. Och jag liksom gungade in mig i regattastämningen. Helgen skulle ju bjuda på distriktsmästerskap i den ädlaste av klasser: Folkbåtens.
Lördagen bjöd på värmande sol och uppskjutna starter. Borta med vinden heter ju, passande nog, en av nepparna. Folkbåt med passande namn fattades bland de tio anmälda. Stiltje hade annars varit ett bra namn.
Men så kom den smygande, ostan. Bara några enstaka, enskilda tjuvstarter mycket tack vare de vällagda startlinjerna.
Kryss-länsbana med kickmärke och separat mållinje. Banorna och dess läggare fick mycket beröm vid prisutdelningen så småningom.
Ringrostig som sagt. Skönt med lätta vindar, medvrid på både kryss och läns – det började med en spik!
Sedan skulle det vara gå utför. Brant utför. Men först tvåa i andra seglingen och så glida till hamnen där grillarna väntade med läckra hamburgare och öl 🍺 i trevligt gemyt med glada seglare – typ 28 neppisar, 15 skärgårdstrettisar och kanske 30 folkisar, om nu alla folkbåtar hade tre personer ombord, sugna på att vinna DM.
Trevligt gemyt på land i den värmande vårsolen. Eftersnacket är ibland det bästa med att segla. Efter några öl påstod några att vi bara hade tur med dagens placeringar 1 och 2. Det skulle visa sig att de hade rätt.
Söndagen bjöd på lite mer vind och hela tre seglingar. Vi startade sämre, seglade sämre och mådde lite sämre. Men vi var inte sämre än att vi uppskattade att stockholmsflottiljen numera är vitaliserad. Flera nya båtar, nya seglare och fräscha vägval. De ”nya seglarna” visade framfötterna (akterspegeln) till oss gamlingar – med sammanlagt sisådär 20 SM-tecken individuellt som gamla. Mycket gamla meriter. Det visade sig att båten med flest aktuella meriter (fast i andra klasser) vann. Björn Appelgren styrde den gula båten, men nog berättade sonen vart? Så ungdomen slog ålderdomen, och egentligen är det (kanske) inte mer än rätt.
Nåväl, vi ”gamlingar” tog placeringarna 2–6. Men som sagt de lite mer nya i klassen hade topplaceringar i enskilda race. Endast en tjuvstart med disk som följd skilde en ”ny båt” från en högre placering.
Som rostig kappseglare njöt jag av att återse en bana på Värtan. Damma av regelboken och den taktiska blicken. Vi tog den vikande serien, 1, 2, 4, 9, 7, med jämnmod. Och vi lämnade generöst med plats vid såväl starter som rundningar och för andras goda placeringar. En vill ju ha glada seglarkompisar i distriktet – det ger rik avkastning!
Tack kära, arrangerande VSS för en perfekt, lagom glittrig regatta 🙂
Per Hörberg
SWE 1289 bl. a.
